30/11

- Ok, det räcker. Nu stannar vi här, skriker en barsk röst och håller upp en läderklädd hand.
- Varför det? undrar en yngling i munkjacka. Släpp förbi mig, försöker han men allt myndigt i rösten försvinner in i sjalen som täcker halva ansiktet.
- För att nu har ni lekt färdigt, och jag har mjölksyra upp till knäna.

Ynglingen står i trappan mellan centralbron och Vasagatan. Framför honom står 4-5 civilklädda poliser iklädda mörka mössor och mycket muskler. Bakom honom står ett 30-tal av hans kamrater och bakom dem en ring med hjälmförsedd polis i lysande gula västar. I mitten står jag. Kvällens katt och råtta lek är slut. Varken katten eller råttan fick stryk. Det var husse som vann.

Nazisterna firar Karl XII och AFA utlyste motdemonstration. Den började i Gamla stan, gick vidare till Södermalm, tog tuben till T-centralen och löpte sedan omkring i City. Polisen höll sig på avstånd. Spärrade av vissa gator. Släppte andra. Styrde vägen. Ingen verkade veta varför vi sprang men alla visste att vi inte ville bli säckade. Fångade. Bortkörda i buss. Utan att ha sett en endaste nazist och spöat dom jävlarna. Stoppat fascismen.

Till slut gick demonstranterna upp på centralbron. Stoppade trafiken. Nu får det vara nog. Polisen ryckte fram och ställde sig i vägen. Vi blev säckade.

Först verkade husse skeptisk. Rynkade på ögonbrynen under den tunga hjälmen. Visiterade och klämde. Jag tömde innerfickan. En plånbok och ett långsmalt läppbalsam från Blodgivarna. Ingen kniv.

- Studiesyfte? Vad menar du? Har du något bevis, ett intyg eller liknande?

Självklart inte. Men jag kunde briljera med ett anteckningsblock från journalistförbundet och med en klapp på axeln släppte han ut mig. Husse var snäll och lät sig övertygas. Kanske var det min charm. Eller min snälla uppsyn. Eller mitt anteckningsblock. Eller så var det så att jag var minst fem år äldre än alla andra och såg ut mer som en civilsnut än en aktivist. Med svart mössa och allt. Fast utan muskler.