Finsk täckmantel

Jag och Bror åker till Marocko om en vecka. Igår diskuterade vi täckmantel. Svensk funkar inte, inte minst efter Sverigedemokraternas utlysta karikatyrtävling. Jag lanserade min teori om att vår lilla fiskeby var att föredra framför de stora charterkomplexen. Bror höll inte med. Inte heller Försiktig gav mig stöd. Han mumlade istället något om att folk antagligen var extra konservativa i den lilla fiskebyn. Så en täckmantel behövs alltså.

Bror röstade på Finland. Att vi skulle säga att vi var finnar. Själv föreslog jag kanadensare. Min finska är nämligen begränsad till fyra fraser. Nu är inte det finska språket alltför spritt men man ska aldrig säga aldrig. Om himlen skulle falla ner och man står där och skakar tänder med bajs i byxan blir det svårt att snacka sig fri med mitt ordförråd. Kanske undslipper jag ögonbindel men sen tar det stopp: Moi moi mukkolat. Eisa peitä. Kytos. Perkele voivitto.

Hej hej små knattar. Får ej övertäckas. Tack. Jävla smörfitta.