Tentameniell ångest

Flickvännen får höra att idag kan man hämta ut tentan från förra kursen och morgonens glada humör springer iväg och in rusar oron och huvudvärken hand i hand. Ojoj tänk om jag inte klarat den jag tror inte jag klarat den men det gör inget om jag inte klarat den eller hur då är det bara att skriva igen eller hur?

Ja.

Bra för det var en sak som jag vet att jag hade fel på men jag borde klarat den men tänk om jag hade fler fel jag vet att jag svarade annorlunda på några frågor jämfört med Klasskamraten.

Det kanske är du som har rätt?

Nej det tror hon inte men jag förstår inte varför för hon har läst och pluggat och fyllt rad efter rad i kurslitteraturen med gröna och rosa och gula överstrykningspennestreck och jag tänker på hur hon satt och pluggade vid köksbordet, hur hon läste ur det fulltecknade anteckningsblocket, som hon hade fyllt när hon sammanfattade kurslitteraturen, som hon hade börjat med att läsa. Men kanske var det världens svåraste prov och kanske missade hon.

Nyss ringde Flickvännen och skrattade lite förläget och jo det gick bra jag fick vg.

Och nej det är inte första gången hon ojar sig och har huvudvärk och tror att alla andra minsann svarat rätt för hon kan ju ingenting fastän anteckningsblocken med gröna, rosa, och gula streck växer på höjden framför henne. Det brukar vara så. Och så brukar hon få VG. Och jag fattar inte att hon inte fattar hur mycket hon faktiskt fattar.