Riktig resejournalistik

Tidstjyven kom hem från Gambia idag. Han hann med planet dit, och han hann med planet hem. Sånt imponerar, men det som imponerar mest är hans målande beskrivningar av det lilla landet på Afrikas västkust. Vem behöver När och Fjärran när det finns msn?

Stormun säger:
har du ätit lejon
Tidstjyven säger:
nä, bajsig fisk
Tidstjyv säger:
jag har klappat en krokodil däremot
Stormun säger:
va
Stormun säger:
eru dum
Tidstjyven säger:
den va skittrött
Stormun säger:
jag litar inte på hundar och du klappar en krokodil
Tidstjyven säger:
mitt inne i en kåkstad så hade dom en krokodildamm...
Tidstjyven säger:
snubbben ba, come come, klapa klappa

Nyårsafton

Nyårsfest hemma hos Kalkyls svärföräldrar.
Utan svärföräldrar.
FF.

WOW

Gott nytt

Narnia

Igår gick Stormun på bio tillsammans med Försiktig. Sedan skickade han ett sms:

Om du nånsin tänkt se narnia, så säger jag som Försiktig sa nyss: det sluta med att ett lejon som pratar går på stranden.

Marocko

Förresten så är det bokat och klart.
I Februari drar jag till Taghazout, Marocko, för en veckas surf.

Lyckas jag nosa upp en någorlunda internetuppkoppling därnere kanske det blir en sån där reseblogg jag nämnde nyss.

Bror följer med. Det blir premiär för honom. Rakt in i skiten.

nybloggeri

SVD berättar om Yahoos krigsbloggare. Själv undrar jag när resejournalistbloggarna börjar dyka upp i mer seriös form. Alltså inte a´la resedagboken utan mer som, ja, mer som den där krigsbloggen (eller finns det redan?). Reportage, filmer och fotografier kan produceras på löpande band i samma veva som journalisten tar sig fram.

Lite som jag tänkte att Ostindiefararen Götheborg skulle göra, när jag sökte jobb som deras journalist/informationsgubbe. De sket fullständigt i mig. Men de har en del filmer på sin hemsida samtidigt som GöteborgsPosten skickat ett par reportrar som bloggar från de olika etapperna. En bra början men om man utnyttjar webben till max börjar man närma sig det krigsbloggen bjuder på, fast man kan skippa kriget.

Det jag inte förstår är varför ingen ringt och erbjudit mig just det jobbet? Som resejournalistbloggare alltså. Snart köper jag lite råg till ryggen och går upp till redaktionerna själv.

Julklappslotteri

I år arrangerade vi ett julklappslotteri till glädje för alla inblandade och det är enkelt och okomplicerat köp en pryl á 200 kronor och få en pryl á 200 kronor och sluta grubbla på vad du ska ge till Morbrors fru eller Kusins sambo och alla tycker det är en bra idé och alla köper med sig en julklapp som de lägger i den speciella julklappslotterihögen under granen för alla vet vad som gäller alla utom Sällsynta Morbror som varje år blir bjuden och varje år säger vad trevligt jag får se jag kanske kommer så kommer han inte. I år ringde det på dörren och där stod han på tröskeln.

Välkommen in och puss och kram och skaka hand och vad kul att du kunde komma vi ska precis äta och han har med sig rökt lax som vi lägger på laxfatet som sväller över kanterna och vi har ett julklappslotteri förstår du men det visste inte du såklart men det är ingen fara det löser sig stig på stig på. Men sällsynta Morbror är inte den som är den. Han sveper snabbt ut till bilen på parkeringen och återvänder med ett glänsande blått paket se här jag har också en julklapp men hur då undrar man visste du att nej det visste han inte men fråga inte så mycket nu äter vi säger han och lägger det glänsande blå paketet i julklappslotteriet och sen slår vi oss alla ned vid bordet och börjar ta av laxen.

Sen är det dags för julklappsutdelning och Tomten är där och Kusinbarn tror att jag är tomten och ser med stora ögon från balkongen hur jag svajar över fotbollsplanen med lyktan i näven och han ropar här är jag tomten här är jag jag har varit snäll i år. Sen börjar julklappslotteriet och en liten flaska champagne delas ut och ett par böcker och en parmesanost och en köttermometer och ett rivjärn. Bland annat. Sen är det flickvännens tur och hon river upp det glänsande blå paketet som lades sist till högen och läser med undrande ögon:

Kings & Queens of Great Britain.
A completely comprehensive, authoritative and brilliantly illustrated chart of the family tree of British kings and queens.
*Absolutely up-to-date (with Prince Harry and the Duchess of York)
*Shows every child born to British monarch since the ninth century, in the order of their birth.
*Includes important mistresses and their offspring, and nicknames for ease of identification.

Fullt utvecklad blir släktträdet över det brittiska kungahuset stort som en vägg och Sällsynta Morbror lägger handen kring det 200-kronors vin han själv vann och berättar att han fått julklappen tidigare på dagen och valde att ge den vidare när han hörde att det var julklappslotteri på gång och nu tittar han ner i golvet och konstaterar att Flickvännen nog drog en nitlott inte minst då hon helt saknar det engelska blod som rinner genom häften av Sällsynta Morbrors ådror. Flickvännen håller med men säger i bilen på väg hem att en sak i alla fall är bra hon vet redan nu vad hon ska ge bort i nästa års julklapplotteri och hon hoppas att Sällsynta Morbror dyker upp och får just hennes julklapp. Inslaget i blått glänsande papper.

calling Syo

Jag ska praktisera i vår.
Jag har inte någon praktikplats.
Jag har ingen praktikplats för jag har inte sökt någon.
Jag har inte sökt någon praktikplats för jag vet inte vart jag vill jobba.
Jag vet inte vart jag vill jobba för jag vet inte vad jag vill bli när jag blir stor.

Syo. Vart är du när man behöver dig?

Pappas klappar

Man är vuxen när man inte kan skriva en önskelista till jul. Kanske har det någonting med visdom på ålderns höst att göra. När åren går kliver kunskapen in och förkunnar att man minsann inte behöver några julklappar. Man kanske förstår vad de sanna värdena i livet är och att det inte handlar om ytliga saker som saker. Är det så är Far någon slags kunskapsgud. Han har antagligen nått samma insikt som Dalai Lama. Far önskar sig aldrig någonting. Som liten unge sket jag fullständigt i om han fick några julklappar eller inte. Skyll dig själv tänkte jag. Men nuförtiden är det riktigt jobbigt. För jag vet att man ska köpa julklappar till Far, oavsett vad han säger. Och vad köper man till någon som inte vill ha någonting?

Han brukar få en hammare. Far & Mor har ett helt rum fullt med hammare men önskar han sig inget får de en till. Lite som ett hot. Nu ser du till att klämma fram en julklappslista gubbjävel annars får du en hammare!

Men det funkar inte.

Tack så mycket, säger han. En hammare, precis vad jag behöver. Den kan jag använda när jag måste hammra. Och sen sitter han och tittar på Karl-Bertil Jonsson och hans Robin Hooderi med två hammare i knäet. Bror lyckas nämligen inte heller klämma ur honom några önskningar.

Med Mor är det enklare. Hon är nästan lika blygsam som sin man men kan i alla fall krysta fram ett svar under hammarhot. Ja, jo, nja, jag vet faktiskt inte. Köp en bok. Det blir bra. En pocketbok. Spelar ingen roll vilken. Köp någonting bara. Inget dyrt. Pocket blir bra. En tunn pocketbok önskar jag mig. Säg det till din bror också.

Vi får se vad det blir. Allting går inte att köpa för CSN-pengar men någonting borde man väl hitta. I år igen. Den smarta fan ska nog få lite spik den här gången.

Mister Mats

Mats Nileskär är bra. Jämnt.
Lyssna på senaste avsnittet av P3 Soul.
Timme två när han hänger med Mobb Deep.

Mats får det alltid att handla om mer än musiken. Dessutom kör han ingen snobbengelska som den där killen på Kobra. Mats lärde sig engelska i skolan och pratar just så. Med dialekt.

När du lyssnat går du och köper tidningen Svensson. Nummer 4 2003. Mariano Leones personporträtt av herr Nileskär. Artikeln platsade i antologin "Goda Nyheter 2003". Inte illa för ett magasin från Malmö som kläms ut fyra gånger per år. Inte heller illa för en skribent utan formell journalistikutbildning. Jag fick tillfälle att fråga Mariano om den där intervjun en gång. Han sa att han kunde skrivit hur långt som helst, att han hade sammanlagt 18 timmar bandade intervjuer med Mats. Han hade tydligen gott om stories to tell.

Jag såg förresten mister Mats en gång på krogen. Han stod alldeles bredvid mig. Jag trummade på ölen ett par gånger, tog en klunk och harklade mig.

- Ursäkta, är inte du Mats Nileskär, på P3 Soul?
- Jo, det är jag.
- Jag vill bara säga att jag tycker du är jävligt bra.

Sen gick jag därifrån. Dagen efter tänkte jag att jag borde skämmas över mitt fylleberöm men det gjorde jag inte. Han är jävligt bra. Timme två som sagt.

Bloggberöm

Vassa Eggen sågar tidningen Ivan grundligt och hyllar av bara farten Transition som jämförs med Amelia.

Smaksatt kaffe

Flickvännen dricker kaffe på morgonen. Med mjölk.
Igår morse hade vi ingen mjölk hemma.
Hon sneglar på min "Drickbar Fjällyoghurt". Med smak av äpple och päron.

- Den är ju flytande, säger hon och sträcker sig över bordet.

- Mmm, konstaterar hon efter den första klunken. Det smakar smaksatt kaffe.

Sen tar hon en klunk till.

Och en till.

Och sen försöker hon förklara, med munnen full av kaffe smaksatt med drickbar fjällyoghurt med smak av äpple och päron, hur äckligt det smakar.

Senare på dagen köpte vi mjölk.

Kulkontroll

Christmas Spectacular i Globen Annexet. Joe Labero och Robert Wells bjuder på en "show ni sent ska glömma - magiska illusioner och musik i en spektakulär blandning!".

Framför scenen breder långborden ut sig. Det luktar julbord och låter firmafest. Annexet är fullsatt. Robert Wells kör boogie-woogie med hundhåret på skallen och ett blänkande piano under fingrarna. Joe Labero trixar med kort och kinesiska ringar, julig med rödlätt hår och ett litet fittstreck på hakan. Han trollar och skojar om vart annat men nu är det allvar. Det är dags för "The Bullet Catch". Joe Labero står på den lilla scenen i mitten av lokalen och sveper med blicken över publiken på jakt efter en medhjälpare till detta dödligt farliga trick. Någon som ska välja ut den kula som ska skjutas ur en pistol och fångas av trollkarlens flinka fingrar. Eva väljs ut. I 40-årsåldern och firmafestfin med stövlar, långkjol och fixad frisyr. Hon placeras på en röd stol på scenen. Joe Laberos medhjälpare visar ett etui med blänkande kulor. Eva väljer den kula som ska laddas i pistolen.

- Är du van vid att hantera kulor, frågar Joe Labero med ett stort leende på läpparna.
- Ja, svarar Eva kort.
- Jasså, säger magikern och flåsar hurtigt.
- Ja, jag kommer från Södertälje.

Upplösningen

Som Leenus redan påpekat i en kommentar.
Upplösningen kom. Den gamla damen hade inte överlevt i 63 dagar utan käk.

Åtta dagar.
Så länge klarar man sig utan vatten.
Sorry Försiktig.

Lebethe Malefo strikes again

Helt oprovocerat bestämmer sig mr Lebethe för att känga till mig igen, slå upp ett par sår och strö över lite salt. Nyss fick jag det här mailet:

Dear Jonas,

I sent this e-mail on December 13.

Regards,

----- Original Message -----
From: Lebethe Malefo
To: Lebethe D. Malefo (Mr.)
Sent: Tuesday, December 13, 2005 2:18 PM
Subject: UCT Study Abroad Programme

Dear Jonas,

Thank you for applying for the Semester Study Abroad Programme at the University of Cape Town. Unfortunately, due to lack of capacity you were not admitted into the programme.

We wish you success in you study abroad venture.

Regards,

Jaha. Ok. Du skickade mailet till mig 13 december. Då förstår jag.

Djurkamp

En annan diskussion jag och Försiktig har gäller vilket som är världens farligaste djur. Jag hävdar med bestämdhet isbjörnen, Försiktig säger spottkobran. När jag försöker se en strid mellan dessa två på neutral mark kan jag inte på något sätt se hur spottkobran ska kunna vinna. Av den enkla anledningen att den är typ 1/100 så stor. Kan en myra spöa en människa? Nej. Kan en spottkobra spöa en isbjörn? Nej.

Försiktig menar att spottkobran kan spotta giftspott med grym precision och förblinda isbjörnen. Ok. Fair enough. Fullträff. Min isbjörn är blind och famlar i blindo efter din spottkobra inför 13 850 åskådare i Globen. Men exakt hur går det till när spottkobran dödar isbjörnen? Ska han tugga ihjäl honom?

Nej.

Tänkte väl det.

The winner is: Isbjörnen.

matlös

Jag och Försiktig hade en diskussion en gång. Hur länge kan man överleva utan mat och vatten. I princip trodde han att man kunde klara sig i 3-4 veckor utan mat och vatten, och 1-2 månader på bara vatten. Jag menade att han var dum i huvudet och att man aldrig skulle överleva mer än 1 vecka utan mat och vatten, och högst 3 veckor på enbart vatten. Typ. Sen kom Naqsha Bibi.

Naqsha Bibi överlevde 63 dagar utan mat. Läkaren konstaterar:
Hon är mycket svag på grund av uttorkning och muskelförtvining. Hon har också tappat talförmågan.

1-0 till Försiktig alltså. Men då kommer nästa läkare till min räddning:
Man kan inte leva utan mat i två månader. En månad går ju. Men utan vatten klarar man sig bara i 2–3 dar.

1-1 och vi väntar på upplösningen.

Morgonmatiné

Klockan är morgon och innan dagen börjar på riktigt kan man se på film.
Tack Nordsurf för tipset.

Lebethe Malefo

Jag vill plugga i Kapstaden nästa termin. Ansökte för några månader sedan men har ännu inte fått något svar. Så jag mailar till Mr Lebethe Malefo. När får jag besked om jag kommer in eller inte?

Dear Jonas,

Thank you for applying for the Semester Study Abroad Programme at the University of Cape Town. Unfortunately, due to lack of capacity you were not admitted into the programme. You were also not accepted into any of the courses you selected.

We wish you success in you study abroad venture.

Regards,

vaihelajävlahelveteamenar du. Kom jag inte in? Hur kan jag inte komma in? Allting var upplagt för att jag skulle komma in. Någorlunda iallafall. Det var inte därför jag mailade dig. Jag mailade dig för att du skulle berätta när jag skulle få beskedet om att jag har kommit in. Jag ville inte att du skulle ge mig beskedet att jag inte kom in. Mr Lebethe Malefo - det är dags för en förklaring.

Dear Jonas,

The reason was mainly because of capacity in the programme. We have already filled all our available spaces with students from our exchange agreements. We accept these students first and when there's space we accept individual students into that available space. This will explain why it took this long to inform you of this.

We regret the inconvenience that this causes you.

Regards,

Jaha. Platsbrist säger du. Det är väl en giltig förklaring. Men jag gillar dig fortfarande inte. Du har ställt till med lite väl mycket inconvenience för tillfället.

Solsting?

Söndag i Sydneys södra förort Cronulla. 5000 australiensare löper amok, super sig fulla, sjunger aussie aussie aussie oi oi oi och pucklar på alla som inte ser ut att vara avlägsna släktingar till brittiska fångar från 1800-talet.

Man får hoppas att de drabbats av solsting. Men det känns tveksamt. Ska vara om de har jävligt stor sol därnere. Läs mer här

me vs systemet Systemet

Chelsea vann igår.
Jag fick 6 rätt.
Kalkyl fick 10 rätt.
systemet Systemet leder.

Åsiktsfrihet

Ett hundratal ungdomar har samlats vid Centralstationen i Stockholm. De vill gå upp på perrongen och hindra det pendeltåg som är fyllt med nazister på väg ut till dagens demonstration i Salem. Polisen står i vägen. En del ungdomar döljer ansiktet bakom palestinasjalar eller halsdukar, andra visar öppet vilka de är, några få är utklädda till clowner. Stundtals sjunger de om att krossa fascismen.

En korpulent dam med runda glasögon står vid sidan om. I handen håller hon en välfylld påse från Hemtex. Julklappar. Inslagna i glansigt blått papper och lindade med guldsnöre. Hon tittar skeptiskt på folksamlingen och vänder sig mot sin väninna:

- Det här är absurt. Kan inte någon bara skjuta de där ynglen?

Feedback

Kalkyl säger:
dina grejer, är (hittills) inte roliga för mig ens
Jag säger:
det va synd
Kalkyl säger:
men ja är ju hård också
Jag säger:
sant
Jag säger:
men går dom att klassa som intressanta?
Kalkyl säger:
har höga krav på mina elever
Jag säger:
hehe
Kalkyl säger:
du får aldrig ge kred till en sån som strage
Jag säger:
men om jag gillar honom?
Kalkyl säger:
du visar inga värderingar
Kalkyl säger:
eminente är inte bra
Kalkyl säger:
då skulle du sagt, på ett bättre sätt, "Fredrik jag vet allt som ingen annan vet om musik Strage" upplyste mig
Kalkyl säger:
så kan man garva åt att han e insnöad, men kan ana att du eftersom du har koll på honom så kanske du gillar honom
Kalkyl säger:
du kan inte låta folk veta att han e loykad
Jag säger:
då du inte e en skribent e jag impad av ditt ordmärkeri
Jag säger:
o sen så har jag alltid svårt för att vara den spydige/elake. det e ju därför din blogg blir roligare än min
Kalkyl säger:
jag är inte utpräglad skribent, men det är en av alla saker du har att vara impad av
Kalkyl säger:
ser redan hur nästa inlägg på din blogg skrivs
Jag säger:
hehe. den kommer ikväll. efter att jag varit på AFA-aktion på Karlberg hela eftermiddagen
Jag säger:
kommer nog inte vara humoristisk någonstans
Kalkyl säger:
Du ska ju skriva den om det här, what are you, retarded or something?

Badminton

Jag och Försiktig spelar badminton varje fredag.

17-15, 10-15, 12-15 slutade matchen.
Mina siffror först.

0-29 står det sammanlagt i matcher.
Mina siffror först.

Jag är på gång.

systemet Systemet

För någon månad sen kom Kalkyl med ett förslag. Ett förslag som skulle göra oss rika. Det handlade om ett system man använde sig av för maximera chanserna att vinna på stryktipset. Han hade köpt systemet på internet. Idiotsäkert. Vi döpte det till systemet Systemet. 200 kronor per skalle och månad. Inga pengar. Men vilka rikedomar vi skulle vinna.

Jag tänder till direkt. Stormun öppnar plånboken och förklarar att han ska hyra en helikopter för storvinsten. Försiktig avvaktar men låter sig övertalas. Tidstjyven är tyst men betalar han också. En månad för sent men ändå. Sen satte vi igång.

Och nu är det slut. Tror vi spelade 5-6 helger utan att vara i närheten av ens några småvinster. Än mindre någon helikopterhyra. Det var Försiktig som drog sig ur först. För mycket input och för lite output sa han. Kalkyl blev stött, rev sitt hår och meddelade oss alla att systemet Systemet ligger på is. Tills vidare skulle han spela själv. fanhelvetesjävlaskit. Klart han kommer vinna nu och hovra omrking i en guldhelikopter hela dagarna. Men det ska bli trångt i luften.

Jag har satsat 16 kronor på Stryktipset på lördag.
Chelsea kommer inte att vinna.

Julreggae

Flickvännen har köpt en julskiva. A´la reggae. Det är är herrarna i Ital Skurk som ligger bakom iden att poppa till Nu tändas tusen juleljus, O helga natt, Härlig är jorden och andra juliga sånger. Det låter bättre än man tror men jag koncentrerar lyssnandet till remaken av Hosiana. Det är den enda julsången på skivan jag kan refrängen på eftersom den där tipp tapp tipp tapp tippetippetipptapp inte finns med.

Problemet med Hosiana är att jag inte fattar texten. Dom sjunger om Hosiana Davids son. Det har dom alltid gjort. Men jag tycker att Hosiana är ett tjejnamn. Det har jag alltid gjort. Jag blev förvirrad på dagis, och jag blir förvirrad idag.

Som avslutning förfasas Ital Skurk över julskinkan: "Snälla, vad ni än gör, bojkotta skinkhelvetet i år". Varför måste dom göra sånt? Lägg av. Låt mig vara. Jag gillar julskinka och kotunga och hela skiten. Jag åt grisfötter på årets första julbord.

Det var som när jag upptäckte Svenska Akademin och deras platta Tändstickor för mörkrädda. Jag satt och åt lunch. Musiken på i bakgrunden. Bra skiva. Frid och fröjd. Sen kom Proteinpornografi.
-----------
yeah
mmmm det ser läckert ut
fransyskorna är så fina
smarrig kyckling ifrån Stina
en tilltalande Tina dina
smaklökar smakar smaskig bit av nöt
hormon har tatts sönder av dalitels gröt
du tuggade tarmar och njöt av en kokt med bröd
men blir äcklad och stött när någon nämner död
i en djurtransport ligger liken visst i driver
men du bara kopplar bort, njuter av lövtunna skivor
malda kulor, klöver, skallar och ben
läckra lik med extra östrogen

köttfärs för tjugonio nitti kilot
en mördarindustri, helt utan empati
som ger oss kättfärs för tjugonio nitti kilot

mmm, proteinpornografi

köttfärs för tjugonio nitti kilot
en mördarindustri, helt utan empati
som ger oss kättfärs för tjugonio nitti kilot

mmm, proteinpornografi
-----------------

Vid rad åtta satte jag i halsen. Och stängde av musiken. Sen åt jag färdigt min lunch. Kokt korv med bröd.

Vanille Ice

Vanilla Ice hade konsert häromdagen. Affischerna på stan talade om en kultspelning och kön slingrade sig uppför trapporna vid Göta Källare. De ville se Vaniljglassen. Med mönster inrakade i håret. 1990 kom debutskivan med låten Ice Ice Baby. Sen kom en film där han satt och var stenhård på en neongul motorcykel. Filmens slogan?

When a girl has a heart of stone, there's only one way to melt it. Just add Ice.

Fint. Sen blev det inte mer. Förutom några fler filmer och plattor som ingen har sett eller hört. Och en säsong i "The surreal Life". Den där dokusåpan på femman där avdankade kändisar får en chans att kicka igång sin karriär på nytt genom att flytta in i ett hus och bara vara...avdankade kändisar.

Jag undrar hur han gör på sin spelning? Vill han öppna starkt måste han börja med Ice Ice Baby. För att få igång publiken. Runt mitten måste det bli Ice Ice Baby igen. För att hålla spelningen vid liv. Sen är det final och då måste det sjävlklart bli Ice Ice baby än en gång. Sen går han av scenen och publiken skanderar "engångtill, engångtill". Dags för extranummer. För alla hardcorefans. De som hängt med honom från början. Ice Ice Baby. Eller?

Eminente Fredrik Strage var på plats och han sitter på svaret. Vanilla Ice har självklart mer än bara en hit. Han har faktiskt två. Kommer du inte ihåg?

Låten Ninja Rap från filmen Teenage Mutant Ninja Turtles II. Klart folk ställer sig i kö.

30/11

- Ok, det räcker. Nu stannar vi här, skriker en barsk röst och håller upp en läderklädd hand.
- Varför det? undrar en yngling i munkjacka. Släpp förbi mig, försöker han men allt myndigt i rösten försvinner in i sjalen som täcker halva ansiktet.
- För att nu har ni lekt färdigt, och jag har mjölksyra upp till knäna.

Ynglingen står i trappan mellan centralbron och Vasagatan. Framför honom står 4-5 civilklädda poliser iklädda mörka mössor och mycket muskler. Bakom honom står ett 30-tal av hans kamrater och bakom dem en ring med hjälmförsedd polis i lysande gula västar. I mitten står jag. Kvällens katt och råtta lek är slut. Varken katten eller råttan fick stryk. Det var husse som vann.

Nazisterna firar Karl XII och AFA utlyste motdemonstration. Den började i Gamla stan, gick vidare till Södermalm, tog tuben till T-centralen och löpte sedan omkring i City. Polisen höll sig på avstånd. Spärrade av vissa gator. Släppte andra. Styrde vägen. Ingen verkade veta varför vi sprang men alla visste att vi inte ville bli säckade. Fångade. Bortkörda i buss. Utan att ha sett en endaste nazist och spöat dom jävlarna. Stoppat fascismen.

Till slut gick demonstranterna upp på centralbron. Stoppade trafiken. Nu får det vara nog. Polisen ryckte fram och ställde sig i vägen. Vi blev säckade.

Först verkade husse skeptisk. Rynkade på ögonbrynen under den tunga hjälmen. Visiterade och klämde. Jag tömde innerfickan. En plånbok och ett långsmalt läppbalsam från Blodgivarna. Ingen kniv.

- Studiesyfte? Vad menar du? Har du något bevis, ett intyg eller liknande?

Självklart inte. Men jag kunde briljera med ett anteckningsblock från journalistförbundet och med en klapp på axeln släppte han ut mig. Husse var snäll och lät sig övertygas. Kanske var det min charm. Eller min snälla uppsyn. Eller mitt anteckningsblock. Eller så var det så att jag var minst fem år äldre än alla andra och såg ut mer som en civilsnut än en aktivist. Med svart mössa och allt. Fast utan muskler.